Vilka är fördelarna med att basta regelbundet?

Hans Hägglund, adjungerad professor vid institutionen för medicinska vetenskaper skriver i sin bok Bastuboken: heta fakta om bastu och hälsa att bastar man 2–3 gånger i veckan, då ser det ut att ha en viss positiv effekt på kroppen, men bastar man 4–7 gånger i veckan sticker effekterna verkligen ut.

I en annan studie som består av 2575 finska män i åldrarna 42–61 år mätte man hsCRP (high sensitivity C-reactive protein) som är ett protein som produceras av levern som svar på inflammation i kroppen. Det är ett så kallat akutfasprotein, vilket innebär att dess nivåer i blodet ökar snabbt som svar på inflammatoriska tillstånd, infektioner, vävnadsskada, och vissa andra medicinska tillstånd.

Man jämförde antal gånger dessa män bastade.

Man undersökte de som bastade 1-2 ggr per vecka (sällan) respektive de som bastade 3-7 gånger per vecka (ofta) med de som aldrig bastade och jämförde mängden hsCRP de hade i blodet.

Totalt 1618 dödsfall inträffade under en median uppföljningstid på 27,8 år.

Kontenta.

Statistiken indikerar att frekventa bastubad kan motverka den ökade risken för total dödlighet.

När man jämförde gruppen som bastade ofta med gruppen som bastade sälla så visade statistiken att de som bastade ofta hade en 14% lägre risk för ”all cause mortality” jämfört med de som bastade sällan.

Här kan du läsa rapporten.

Detta indikerar att de positiva effekterna av bastubadande kan dämpa de negativa hälsoeffekterna av hög inflammation i kroppen.

Vad händer i kroppen när du bastar?

1. Värmechockproteiner: Exponering för hög värme, som i en bastu, sätter igång produktionen av värmechockproteiner. Dessa proteiner hjälper till att reparera skadade proteiner och skyddar celler från stressrelaterade skador. Värmechockproteiner har också antiinflammatoriska egenskaper, vilket kan bidra till att minska inflammation i kroppen.
   
2. Förbättrad Blodcirkulation: Värmen från bastun får blodkärlen att vidga sig, vilket förbättrar blodcirkulationen. Förbättrad cirkulation kan underlätta borttransporten av inflammatoriska ämnen och celler från vävnader, vilket kan minska inflammation.
   
3. Stressreduktion: Bastubadande kan minska stressnivåerna genom att främja avslappning. Stress är känt för att orsaka eller förvärra inflammatoriska tillstånd, så minskad stress kan leda till lägre inflammation i kroppen.
   
4. Detoxifierande Effekt: Man är inte helt överens om huruvida bastande har en avgiftande och rensande effekt, eller inte. Oavsett så kan processen att svettas hjälpa till att eliminera vissa toxiner och avfallsprodukter från kroppen. Detta kan indirekt bidra till minskad inflammation.
   
5. Immunmodulering: Vissa studier föreslår att regelbundet bastubadande kan ha en positiv effekt på immunsystemet, inklusive en ökning av cirkulerande vita blodkroppar och andra immunceller, vilket kan bidra till att bekämpa inflammation.
   
6. Endorfinfrisättning: Bastubadande kan stimulera frisättningen av endorfiner, kroppens naturliga smärtlindrande och välbehagshöjande kemikalier. Detta kan bidra till minskad upplevd smärta och obehag associerat med inflammatoriska tillstånd.

När ska man inte basta?

Hans Hägglund säger att har du feber eller en pågående infektion, då ska du inte basta.

Om du nyligen har haft en akut hjärtinfarkt eller har en kärlkramp som är instabil ska du vara försiktig. Det finns några individer som inte kan svettas och de ska inte basta.

Personer med MS har inte lika lätt att reglera kroppsvärmen och mår lite sämre i bastun.

Och kvinnor med lymfödem efter en bröstcanceroperation kan få ökad svullnad.

Hans avråder också från att dricka alkohol eller vara bakfull i bastun. Det ökar risken för att somna i bastun, för hjärtarytmier och blodtrycksfall och för att man blir oförsiktig och kan ramla och slå sig och bränna sig.