Fasta för ett långt liv

Fastans Historiska och Kulturella Betydelse

Att fasta är inget nytt påhitt. Fasta har varit en del av många religioner genom historien. Man fastade som ett sätt att utöva disciplin, renhet och andlig reflektion.

Thank you for reading this post, don't forget to subscribe!

Här är några exempel på religioner där man använt sig av fasta:

Kristendom och fasta

I kristendomen är fasta en tid för ånger och eftertanke. En av de mest kända fasteperioderna är de 40 dagarna före påsk som symboliserar Jesus 40 dagar i öknen. Under denna tid avstår många kristna från vissa typer av mat eller aktiviteter som en form av offer och självkontroll.
En av de vanligaste formerna av fastande inom kristendomen är att avstå från kött. Detta praktiseras ofta på fredagar under fasteperioden, särskilt under Långfredagen.

Islam och fasta

Inom islam är Ramadan den heligaste månaden och en tid för strikt fasta från gryning till skymning. Själva fastan heter Sawm och är en av de fem pelarna inom islam och syftar till att öva självdisciplin, självrening och empati för de mindre lyckligt lottade.

Under Ramadan avstår muslimer från mat, dryck, rökning och sexuella relationer från gryning (Fajr) till skymning (Maghrib) varje dag under månaden Ramadan.

Judendom och fasta

I judendomen är Yom Kippur, Försoningsdagen, den viktigaste och strängaste fastedagen. Under denna 24-timmarsperiod avstår judar från mat och dryck som en del av en personlig och kollektiv ångerprocess. En annan viktig fastedag är Tisha B’Av, som markerar en rad tragiska händelser i den judiska historien.

Buddhism och fasta

Fasta inom buddhismen är inte lika strikt och mer fokuserad på självkontroll och medvetenhet. Många buddhister fastar regelbundet, ofta genom att avstå från mat efter middagstid till nästa morgon. Detta ses som ett sätt att rena kropp och sinne och öva medkänsla.

Hinduism och fasta

Hinduismen praktiserar olika former av fasta, ofta kopplade till religiösa festivaler eller månfaserna. Dessa fastor varierar i strikthet, från att avstå från specifika livsmedel till total avhållsamhet från mat. Fasta ses som ett sätt att rena kroppen, kontrollera begär och komma närmare det gudomliga.

Tänk dig fasta som en tid för din kropp att pausa, reparera och återställa.

Vetenskapen Bakom Fastan

Samband mellan Fasta och Autofagi

Nobelpriset i fysiologi eller medicin 2016 tilldelades Yoshinori Ohsumi för hans upptäckter av mekanismer bakom autofagi. Hans arbete har haft en stor inverkan på förståelsen av hur celler återvinner sitt innehåll, en process som är central för både cellens överlevnad under svält och dess normala funktion.

Autofagi, som bokstavligen betyder “självätande”, är en process där cellen bryter ned och återvinner delar av sig själv. Det är en viktig mekanism för att rensa bort skadade cellkomponenter, vilket är avgörande för cellens överlevnad och funktion. Autofagi spelar en viktig roll i många fysiologiska processer, inklusive anpassning till svält, embryons utveckling, cellåldrande, immunsvar och skydd mot neurodegenerativa sjukdomar.

Ohsumis arbete bidrog till att avslöja de underliggande mekanismerna i autofagiprocessen. Han identifierade och karaktäriserade de gener som är inblandade i autofagi och visade hur dessa gener kontrollerar de olika stegen i autofagiprocessen. Hans forskning har varit banbrytande för förståelsen av autofagins roll i människans hälsa och sjukdom.

Ohsumis forskning har också gett förståelse i hur fasta kan stimulera autofagi. Under fasta, när cellerna upplever näringsbrist, aktiveras processen autofagi för att förse med nödvändiga näringsämnen och energi genom att bryta ned och återvinna delar av cellen. Detta bidrar till att cellerna överlever svältperioder och upprätthåller sin funktionalitet. Denna förståelse av autofagi har öppnat nya vägar för forskning inom områden som åldrande, cancer, neurodegenerativa sjukdomar och immunologi.

Bevis på Fastans Fördelar

Det pågår en ökad forskning som ytterligare stödjer fastans hälsofördelar.
Även om det är svårt att hitta specifika svenska studier som direkt pekar på fastans fördelar så finns det flera internationella studier som diskuterar dessa fördelar.

Från icke-kolhydratkällor till glukos genom fasta

En av de områden där fasta studerats inkluderar dess effekter på glukosneogenesen, processen där glukos bildas från icke-kolhydratkällor. Denna forskning har visat att fasta kan påverka hur kroppen hanterar energi och producerar glukos, vilket är särskilt relevant för förståelsen av metaboliska processer och diabetesbehandling.

Fasta för hjärnans funktion

En annan viktig aspekt av fasta är dess potentiella fördelar för hjärnans funktion och struktur. Forskning på djur har visat att fasta kan förbättra hjärnans funktion och struktur och även skydda mot neurodegenerativa sjukdomar som Alzheimers och Parkinsons. Även om dessa resultat främst kommer från djurstudier så ger de en viktig grund för att förstå hur fasta kan påverka hjärnans hälsa hos människor.

Man har även funnit samband mellan fasta och förbättrad insulinkänslighet, minskad oxidativ stress och stimulerad produktion av nya celler och stamceller, vilket kan ha positiva effekter på kroppens föryngringsprocesser. Denna forskning ger en insikt i hur fasta kan bidra till cellförnyelse och potentiellt minska risken för vissa sjukdomar, inklusive cancer.

Metabolism och Cellulär Reparation under Fastan

När du fastar så växlar din kropp från att förbränna socker till att förbränna fett? Detta skifte är känt som ketos och som kan förbättra din ämnesomsättning och stimulera reparation på cellnivå.
När kroppen inte får i sig näring så växlar den om till reparationsläge. För att kroppen bättre ska kunna använda sig av den energi och resurser den har så bryter den ner dåligt fungerade celler och återvinner dem bra delarna. Mao, när du fastar så ger du din kropp en chans att ‘rengöra huset’ och bli av med skadade celler.

Olika Fastemetoder

Varje fastemetod har sin unika charm och utmaningar. Periodisk fasta innebär att man fastar under vissa tider och äter normalt under andra.

1. Intermittent Fasta (Periodisk Fasta)

Syfte: Att skapa en balans mellan fasta och ätande inom en given tidsram. Detta kan vara daglig intermittent fasta, som 16:8 (fasta i 16 timmar, äta under 8 timmar) eller 12:12.
Fördelar: Denna metod är tänkt att förbättra ämnesomsättningen, stödja viktminskning, och eventuellt förbättra hjärt- och hjärnhälsa.

2. 5-2 Dieten

Syfte: Att äta normalt under fem dagar i veckan och sedan begränsa kaloriintaget kraftigt under de återstående två dagarna, vanligtvis till cirka 500-600 kalorier per dag.
Fördelar: Syftet är att göra fastan mer hanterbar genom att begränsa den till kortare perioder, vilket kan hjälpa till med viktminskning och förbättra olika biomarkörer för hälsa.

3. Alternativa Dagars Fasta

Syfte: Att växla mellan dagar med normalt ätande och dagar med mycket lågt eller inget kaloriintag.
Fördelar: Denna metod kan leda till viktminskning och förbättra olika markörer för hjärthälsa, såsom att sänka kolesterol.

4. Vattenfasta

Syfte: Att avstå från all mat och endast dricka vatten under en bestämd tidsperiod, vilket kan vara från 24 timmar till flera dagar.
Fördelar: Anses ofta som en metod för kroppslig avgiftning och rening, även om det bör göras med försiktighet och under medicinsk övervakning.
Under längre perioder så måste man se till att man får i sig framför allt elektrolyter som salt men även magnesium och kalium. Dessa mineralämnen bryter inte ämnesomsättningen och hjälper till att hålla energinivån högre.

6. Juicefasta

Syfte: Att konsumera endast juicer från frukt och grönsaker under en viss tid, ofta för rening och detox.
Fördelar: Kan bidra till att ge kroppen en paus från tunga matsmältningar och tillföra näringsrika vätskor.

Fastans Påverkan på Hälsan

Viktminskning, Förbättrad Hjärnfunktion, och Långsiktig Hälsa

Har du någonsin känt dig mer klar i huvudet efter en dag utan att äta? Fastan kan förbättra din hjärnfunktion och bidra till viktminskning.

Långsiktig, kan det även bidra till förebyggande av sjukdomar. Tänk på fasta som en ‘systemomstart’ för din kropp, en chans att återställa och förnya.

Förbättrad Hjärnfunktion med fasta

Ökad Neurogenes: Fasta kan stimulera produktionen av nya nervceller, en process känd som neurogenes. Detta kan förbättra kognitiva funktioner som inlärning och minne.
Förbättrar Hjärnans Plastisitet: Fasta kan öka hjärnans plastisitet, vilket är dess förmåga att anpassa sig och förändras genom erfarenhet. Detta är viktigt för lärande och minne.
Reduktion av Oxidativ Stress och Inflammation: Fasta kan minska oxidativ stress och inflammation i hjärnan, vilket är kopplat till neurodegenerativa sjukdomar som Alzheimer och Parkinsons sjukdom.
Ökad Produktion av Brain-Derived Neurotrophic Factor (BDNF): Fasta kan öka nivåerna av BDNF, ett protein som stödjer överlevnad och tillväxt av nervceller och spelar en viktig roll i kognitiva funktioner.
Förbättring av Mitokondriell Funktion: Fasta kan förbättra funktionen i mitokondrierna, cellens energiproducenter, vilket kan leda till förbättrad hjärnenergi och hälsa.

Stöd till Viktminskning med hjälp av fasta

Kalorirestriktion: Fasta minskar automatiskt det totala kaloriintaget (om man inte överkompenserar under ätfönstren), vilket kan leda till viktminskning.
Förändringar i Hormonnivåer: Fasta kan påverka hormoner som är avgörande för viktreglering, inklusive att öka nivåerna av norepinefrin, vilket kan öka ämnesomsättningen.
Förbättrad Insulinkänslighet: Genom att minska frekvensen av måltider kan fasta förbättra kroppens förmåga att reglera blodsocker, vilket minskar risken för insulinresistens och bidrar till viktkontroll.
Förändringar i Kroppens Bränslekälla: Under längre perioder av fasta börjar kroppen använda lagrat fett som bränslekälla, en process känd som ketos, vilket kan bidra till fettförlust.
Minskning av Fettinlagring: Fasta kan minska aktiviteten av gener och proteiner som är inblandade i fettinlagring och öka de som är inblandade i fettförbränning.

Så gör jag med fastan.

Jag har hittat balansen genom korttidsfasta, där jag strävar efter att äta mitt första mål vid 11:30 och mitt sista runt 19:00.

På morgonen dricker jag en Bulletcoffe bestående av kaffe, smör, och MCT olja. Detta hjälper mig att bibehålla ketos och ger mig samtidigt energi som jag låter matsmältningsorganen att återhämta sig lite till.

Funderar du på att prova på att fasta?

Börja smått – kanske med en tidsbegränsad fasta – och se hur din kropp reagerar. till exempel skjut på din frukost någon timme eller två efter att du har vaknat. Du kan fortfarande dricka svart kaffe, te eller bara vatten.
När du märker att det funkar bra så kan du försöka hålla ut lite till, kanske fram till lunch?

Känn hela tiden efter hur du mår. Är du skarp och klartänkt eller känner du dig hängig och trött?

Förväxla inte suget av att mat med hur du mår. Hungerkänslan i sig är inte farlig.

OBS, Avbryt fastan om du inte mår bra av den.

Lyssna på din kropp och dess signaler.
Anpassa fasta-metoden efter din livsstil.
Konsultera en hälsovårdsexpert innan du börjar en ny fasta-regim.