Äta för ett långt liv

Vilken mat vi väljer att äta spelar en avgörande roll när det kommer till att leva ett långt och friskt liv. Genom att välja rätt mat kan vi minska risken för olika sjukdomar och därmed öka våra chanser till ett långt liv. I denna artikel utforskar jag olika aspekter av kosten och dess påverkan på livslängden, inklusive ultraprocessad mat, bönor och baljväxter, antinutrient, allergener. matvanor för att bättre förstå hur vi kan äta för ett längre liv.

Thank you for reading this post, don't forget to subscribe!

Maten vi äter och dess påverkan på vår livslängd

Vad är ultraprocessad mat och hur påverkar den vår hälsa?

Ultraprocessad mat är mat som man har bearbetat jättemycket och där man ofta har tillsatser av olika slag. Denna typ av mat är ofta energität och innehåller höga halter av socker, salt och mättat fett. Andra typer av tillsatser är konserveringsämnen och stabiliseringsämnen. Exempel på färdigmat är: Lasagne, gratänger, och pasta-rätter som är redo att värmas i mikrovågsugnen.

Regelbunden konsumtion av denna typ av mat har visat sig öka risken för flera kroniska sjukdomar som t.ex. hjärt- och kärlsjukdomar, typ 2-diabetes och fetma, vilket i sin tur minskar våra chanser att leva länge och friskt.

Hur kan man äta mer rätt för ett längre liv?

För att öka våra chanser att leva längre är det viktigt att minska intaget av ultraprocessad mat och i stället fokusera på naturlig och näringsrik mat som grönsaker, frukt, fullkorn och protein. Genom att göra medvetna val i vår kost kan vi minska risken för olika sjukdomar och därigenom öka vår livslängd.

Blå Zoner, Platser där människor lever ovanligt länge

Det finns regioner i världen som kallas för Blå Zoner. Gemensamt för dessa regioner är att de människor som lever där lever längre och hälsosammare än snittet. Det finns flera zoner och de har några gemensamma faktorer.

1. Okinawa (Japan): Känd för sin stora population av äldre människor. Dieten är rik på grönsaker och tofu och det sociala stödet bland äldre är starkt.
2. Sardinien (Italien): Har en av de högsta koncentrationerna av män som lever till 100 år eller mer. Typisk kost i Sardinien innehåller mycket helkorn, grönsaker, frukter, och en måttlig mängd vin.
3. Loma Linda (Kalifornien, USA): Här bor en stor grupp sjundedagsadventister som lever längre än genomsnittet. De deras kost är rik på grönsaker och nötter och de har en livsstil som undviker alkohol och tobak.
4. Nicoya (Costa Rica): Har även dem en hög andel av centenarianer där deras diet där rik på majs, bönor, squash, och tropiska frukter. Starka familjeband och en aktiv livsstil bidrar också till hälsan.
5. Ikaria (Grekland): En ö med låg förekomst av kroniska sjukdomar och en diet som är typisk för Medelhavet, rik på olivolja, grönsaker, bönor, och fisk.

Dessa Blå Zoner har länge varit intressanta att studera för att försöka ta reda på varför de lever så mycket längre än snittet. Vad äter de och vad gör de annorlunda som övriga världen inte gör?

Man har funnit några gemensamma faktorer:

• Mat: De har alla en kost som är rik på växtbaserade livsmedel och äter väldigt lite processad livsmedel och kött.
• Fysisk aktivitet: Vardagsmotion är en naturlig del av vardagen. Ofta i form av jordbruk, promenader, eller trädgårdsarbete. Läs mer här om hur träning och vardagsmotion påverkar ett långt liv.
• Social sammanhållning: Starka familjeband, samhörighet i samhället och sociala nätverk. Läs mer här om hur relationer påverkar ett långt liv.
• Stresshantering: Metoder för att hantera stress, som vila, siestas, eller sociala sammankomster. Läs mer här om hur meditation, mindfullness påverkar ett långt liv.
• Syfte i livet: En stark känsla av syfte och engagemang i samhället, ofta genom arbete eller familj. Att känna att livet har en mening och veta att det man gör betyder något för andra påverkar drivkraften att leva länge.

Vad är den optimala kosten för att leva längre?

Olika teorier om vad som är rätt kost.

Vegan-falangen säger att en hel-vegansk kost är det rätta för kroppen. Carnevor-falangen, som bara äter animaliska produkter, säger att människan har ätit djur sedan urminnestider och att animaliska produkter är mer biotillgängliga för kroppen är vad grönsaker är.

Forskning stöder både fördelarna med en vegansk kost, som betonar hel-veganska livsmedel, och fördelarna med en köttbaserad kost (carnivore) som fokuserar på animaliska produkter.

Det finns ingen kost som passar alla. Vi är alla olika och du behöver komma underfund med vad som funkar bäst och är rätt för din kropp. Det är inte ovanligt idag att i en familj så finns någon som är laktosintolerant en annan som är glutenallergiker och en tredje som inte tål en viss typ av grönsak.

Matvanor och livslängd

Hur påverkar kosten hälsan och livslängden?

Jag är övertygad om att vad vi äter har en direkt påverkan på vår hälsa och livslängd. Genom att bland annat äta rätt, utifrån individuella behov, så kan vi minska risken för kroniska sjukdomar och därmed öka våra chanser att leva ett längre och friskare liv. Det är därför viktigt att vara medveten om våra matvanor, vad vi stoppar i oss och göra hälsosamma val i vår kosthållning.

Vilka matvanor kan bidra till att leva längre?

Matvanor som dels inkluderar en balanserad kost bestående av näringsrika livsmedel samtidigt som man exkluderar ultraprocessad mat kan bidra till att öka vår livslängd och minska risken för sjukdomar.

Att övergå till en hälsosammare kost behöver inte innebär allt eller inget. Jag föreslår att du fokuserar på att äta rätt istället för att utesluta fel mat. Börja alltid med att äta det som är bra och sunt och lämna det osunda till sist.

Finns det processad mat som inte motarbetar hälsan?

Tillagad mat, hemma som fabrik, är processad, dvs bearbetad. Mao bara för att det är processad så betyder det inte att det är fel. Det man ska vara medveten om är att de allra flesta livsmedelsbolagen vill maximera sin vinst och har inte som primära mål att skapa produkter som gynnar din hälsa. Högre marginaler får producenterna genom att ersätta naturliga ingredienser med billigare tillsatser för att produkten ska bli billigare, se godare ut och smaka godare. Inte nödvändigtvis vara hälsosammare.

Hur påverkar mejeriprodukter vår livslängd?

Mejeriprodukter kan vara en del av en hälsosam kost, men dess överkonsumtion kan vara förknippad med vissa hälsorisker.

Måttlig konsumtion av mejeriprodukter som yoghurt och ost kan vara fördelaktig då de innehåller kalcium, protein, vitamin D och probiotika, som alla bidrar till benhälsa, tarmhälsa och minskad risk för högt blodtryck och hjärt-kärlsjukdomar. Studier har också visat en koppling mellan konsumtion av fermenterade mejeriprodukter och lägre mortalitet.

Fullkorn och dess positiva inverkan på hälsan och livslängden

Vad gör fullkorn bra för hälsan och livslängden?

Fullkorn är rika på fibrer, vitaminer, mineraler och antioxidanter som har visat sig vara gynnsamma för vår hälsa. Deras regelbundna konsumtion kan minska risken för hjärt- och kärlsjukdomar, typ 2-diabetes och vissa former av cancer, vilket i sin tur kan öka våra chanser att leva längre och friskare liv.

Å andra sidan kan överkonsumtion av vissa mejeriprodukter vara kopplad till hälsorisker. Flera studier har visat att hög konsumtion av fetthaltiga mejeriprodukter, såsom grädde och smör, kan öka risken för hjärt-kärlsjukdomar och vissa cancerformer, såsom prostatacancer. Mättat fett, som finns i dessa produkter, kan bidra till ökad kolesterolhalt, vilket i sin tur kan påverka hjärtats hälsa negativt. Dessutom kan överdrivet intag av mjölk vara kopplat till ökad risk för benfrakturer hos äldre, enligt vissa studier, på grund av höga nivåer av galaktos.

Prostatacancer och Mejeriprodukter: Enligt en metaanalys publicerad i American Journal of Clinical Nutrition, fann forskare att hög konsumtion av mjölk och andra mejeriprodukter var kopplad till en ökad risk för prostatacancer. Detta kan bero på ökat kalciumintag som påverkar hormonella nivåer, inklusive D-vitamin och insulinliknande tillväxtfaktor (IGF-1).

Hjärt-kärlsjukdomar: Forskning publicerad i British Medical Journal (BMJ) visade att hög konsumtion av mättat fett, som finns i fettrika mejeriprodukter som smör och grädde, kan öka risken för hjärt-kärlsjukdomar. En överkonsumtion av dessa produkter kan leda till högre kolesterolnivåer, som är en riskfaktor för hjärtsjukdomar.

Inflammatoriska effekter: Vissa personer upplever ökad inflammation vid hög konsumtion av mejeriprodukter, särskilt fettrika alternativ. Studier som publicerats i Journal of Dairy Science har visat att vissa individer kan få inflammatoriska reaktioner av mejeriprodukter, vilket i sin tur kan leda till ökad risk för andra kroniska sjukdomar.

Hur påverkar intaget av fullkorn dödligheten?

Studier har visat att en ökad konsumtion av fullkorn är förknippad med en lägre risk att dö i förtid till följd av olika kroniska sjukdomar. Genom att inkludera fullkorn i vår kosthållning kan vi öka våra chanser att leva längre och reducera dödligheten kopplad till vissa sjukdomar.

Vilken roll spelar fullkorn i kosten för att leva länge och friskt?

Fullkorn spelar en viktig roll i kosten för att leva länge och friskt genom att bidra med näringsämnen och fibrer som är viktiga för vår hälsa. Genom att inkludera fullkorn i vår kost kan vi minska risken för olika sjukdomar och därigenom öka vår livslängd.

En kortfattad förklaring om Antinutrienter

Antinutrienter är föreningar som finns naturligt i vissa livsmedel, särskilt i växter. De kan minska kroppens förmåga att ta upp näringsämnen. Exempel på antinutrienter inkluderar fytinsyra som finns i fullkorn och baljväxter, vilket kan minska upptaget av mineraler som järn och zink.

Det är dock viktigt att notera att antinutrienter också kan ha positiva hälsoeffekter, till exempel genom att fungera som antioxidanter. Därför bör närvaron av antinutrienter i kosten inte automatiskt ses som negativ, utan snarare som en del av en balanserad kost.

Obs, viktigt.

Det är viktigt att komma ihåg att kosten bör anpassas efter individuella behov och hälsotillstånd. Personer med specifika hälsoproblem eller näringsbehov bör rådgöra med en läkare eller dietist för att få en kost som är lämplig för deras specifika förhållanden.